A. Verbböjning Här måste man i tyskan först lära sig tempusböjning och personböjning. Därutöver kan verbet stå i olika modus. I. Tempusböjning   Vi skiljer här mellan sådana verb som bildar förfluten tid med hjälp av ändelser och sådana som bildar det med vokalväxling, s.k. avljud.: De verb som bildar preteritum med hjälp av ändelsen -te kallar vi för svaga verb. Verb som bildar preteritum med hjälp av avljud kallas för starka verb eller avljudsverb.

Regelbundna svaga verb. Detta är den absolut vanligaste verbtypen. Exempel: Om verbstammen slutar på t-ljud skjuts ett e in för att underlätta uttalet: Om första stavelsen i verbstammen är obetonad används inget ge- i perfekt particip: Infinitiv Presens Preteritum Perfekt Spielen Er spielt Er spielte Er hat gespielt Kaufen Er kauft Er kaufte Er hat gekauft Infinitiv Presens Preteritum Perfekt Arbeiten Er arbeitet Er arbeitete Er hat gearbeitet Akzeptieren Er akzeptiert Er akzeptierte Er hat akzeptiert

Starka verb De starka verben bildar olika tempus genom vokalväxling, s.k. avljud. Det finns ett begränsat antal avljudsmönster i tyskan. Perfekt bildas genom tillägg av ge- före och -en efter verbstammen. Tryck här för en fullständig lista över starka verb i tyskan  Infinitiv Presens Preteritum Perfekt springen Er springt Er sprang Er ist gesprungen laufen Er läuft Er lief Er ist gelaufen sehen Er sieht Er sah Er hat gesehen versehen Er versieht Er versah Er hat versehen

Oregelbundna svaga verb: Hos två grupper av verb som bildar tempus genom ändelse förekommer ändå vokalförändringar i tempussystemet: Modalverb Infinitiv Presens Preteritum Perfekt dürfen Er darf Er durfte Er hat gedurft / dürfen können Er kann Er konnte Er hat gekonnt / können mögen Er mag Er mochte Er hat gemocht / mögen müssen Er muss Er musste Er hat gemusst / müssen sollen Er soll Er sollte Er hat gesollt / sollen wollen Er will Er wollte Er hat gewollt / wollen

Oregelbundna svaga verb (2) “brennen-gruppen” Infinitiv Presens Preteritum Perfekt brennen Er brennt Er brannte Er hat gebrannt bringen Er bringt Er brachte Er hat gebracht denken Er denkt Er dachte Er hat gedacht kennen Er kennt Er kannte Er hat gekannt nennen Er nennt Er nannte Er hat genannt rennen Er rennt Er rannte Er ist gerannt senden Er sendet Er sandte Er hat gesandt wenden Er wendet Er wandte Er hat gewandt

4. Sein, haben, werden, tun. Dessa mycket vanliga verb uppvisar olika slags oregelbunden böjning: Infinitiv Presens Preteritum Perfekt sein Er ist Er war Er ist gewesen haben Er hat Er hatte Er hat gehabt werden Er wird Er wurde Er ist geworden tun Er tut Er tat Er hat getan

“Blandad böjning” Därutöver finns ”blandad böjning” hos några få verb. Det rör sig om starka verb som tycks övergå till att bli svaga, exempelvis: backen hauen salzen.

Olika böjning av werden När det gäller verbet werden har det olika böjning beroende på i vilken betydelse det används. Man skulle kunna säga att det finns tre eller fyra olika verb werden: Huvudverbet werden (med betydelsen ’bli något som man inte var förut’): werden - wird - er wurde - er ist geworden Det passivbildande hjälpverbet werden: werden - wird - wurde - ist … worden  Det temporala hjälpverbet werden: werden - wird - würde - --- (förekommer inte i perfekt) Ett specialfall av det temporala hjälpverbet är det konditionalisbildande ”würde” som används som ersättningsform för konjunktiv och motsvarar en betydelse av svenskt skulle. I denna betydelse är formen alltid würde, och den kan inte böjas i tempus.

Svenskans ‘bli’ Lägg märke till att det tyska werden inte är samma sak som det svenska verbet bli. Det svenska verbet motsvaras av olika tyska verb, beroende på vad som menas: Vid grundbetydelsen 'bli något man inte var förut' används huvudverbet werden. I passiv används det passivbildande werden. I betydelsen 'förbli' används bleiben. Er blieb stehen. Er blieb ein Dummkopf. I samband med sinnesrörelser används sein: Ich war überrascht. Tillsammans med substantiv som uttrycker följd eller resultat används sein. Det gäller exempelvis: Ergebnis, Folge, Antwort, Erfolg, Reaktion: Die Antwort war ja Die Folge war eine Katastrophe

Dreyer / Schmitt Fler verbövningar 1 Fler verbövningar 2 (Ur Dreyer/Schmitt: Lehr- und Übungsbuch der deutschen Grammatik)

Perfektbildning Perfekt bildas med haben eller sein + perfekt particip   Haben: vid de flesta verb (alla transitiva och de flesta intransitiva): Ich habe gesehen / gelesen / gelegen Sein: vid intransitiva verb som betecknar rörelse- eller förändring samt vid sein, werden och bleiben. Ich bin gefahren / gegangen / gewesen / geworden. Vissa verb kan uppträda i en transitiv och en intransitiv variant: Ich fahre in die Stadt / Ich fahre das Auto in die Garage. Der Pilot fliegt das Flugzeug / Wir fliegen nach Amerika.

Perfektbildning (2) Vid ett fåtal rörelseverb kan perfekt bildas antingen med haben eller med sein, beroende på om verbhandlingen ses i första hand som rörelse eller som aktivitet: Ich habe den ganzen Tag getanzt / gesegelt / gerudert Ich bin über den See gesegelt / gerudert Ich bin durch den Saal getanzt

Modalverb Lägg märke till att modalverben har dubbla perfekt participformer: När modalverben används som hjälpverb används i stället för perfekt particip s.k. infintivparticip. Denna har samma form som infinitiven. Som huvudverb Som hjälpverb: Ich habe es nicht gewollt Ich habe es nicht tun wollen. Er hat es nicht gedurft. Er hat es nicht tun dürfen.

Infinitivparticip Samma sak gäller för lassen: Även heißen, helfen liksom fühlen, hören, sehen, spüren samt ibland lehren och lernen har infinitivparticip när de står tillsammans med ett annat verb. Verben hören, fühlen, spüren kan dock även ha perfekt particip på ge-. Ich habe den Briefträger nicht gesehen. Ich habe den Briefträger nicht kommen sehen. Ich habe den Briefträger nicht gehört Ich habe den Briefträger nicht kommen hören. Ich habe den Briefträger nicht kommen gehört. Wir haben ihn frei gelassen. Wir haben ihn schlafen lassen.

Ytterligare tempus: Pluskvamperfekt bildas med hjälp av preteritum av haben eller sein + perfekt particip av huvudverbet.  Er hatte es geahnt. Futurum bildas med hjälpverbet werden. wollen kan inte användas för att uttrycka ren futurum. Es wird bestimmt regnen. Konditionalis bildas med hjälp av würde + infinitiv. Observera dock att svenskt skulle kan ha olika betydelser. Das würde ich niemals behaupten.

Person / numerus I tyskan får verbet olika personändelse beroende på subjektet. Följande ändelser används: I presens indikativ: Person spielen arbeiten lesen raten mögen Ich spiel e arbeit les rat mag --- Du st est lies rät Er spielt t et -- Wir en mög Ihr Sie

Person / numerus (2) I preteritum indikativ m.m.: spielen arbeiten raten mögen Ich spiel te - arbeit ete -- riet --- moch Du st Er spielt Wir n en Ihr t et Sie Ingen ändelse i första och tredje person singular!

III. Modus Modus betyder sätt och betecknar formkategorier hos verbet som i viss bemärkelse visar talarens inställning till det sagda. I tyskan skiljer man mellan tre olika modus: indikativ, imperativ konjunktiv. Indikativ är det klart vanligaste och det är det som har behandlats hittills.

Imperativ Den speciella uppmaningsform som finns hos verben kallas för imperativ.   Personer: Du, Sie, ihr, wir Spiel(e)! Spielen Sie! Spielt! Spielen wir! (Lass uns spielen! Lasst uns spielen!) Arbeite! Arbeiten Sie! Arbeitet! Arbeiten wir! Sieh! Sehen Sie! Seht! Sehen wir!  omljud Geh! Gehen Sie! Geht! Gehen wir! Brenn! Brennen Sie! Brennt! Brennen wir! Sei (froh)! Seien Sie(froh)! Seid(froh)! Seien wir(froh)! Tänk dock på att det finns andra – ofta artigare – sätt att uttrycka uppmaning på än med imperativ!

Konjunktiv (a) Preteritum konjunktiv: Av regelbundna svaga verb = preteritum indikativ Av starka verb; av modalverb; av brennen-gruppen = stammen i preteritum + omljud + e + personändelse Person spielen arbeiten geben mögen Ich spiel te - arbeit ete -- gäb e --- möch Du st Er spielt Wir n Ihr t Sie en Ofta används omskrivning med würde i stället för konjunktiv!

Konjunktiv (forts.) Presens konjunktiv: (stam + e + personändelse) Används främst för att visa indirekt tal Person spielen arbeiten geben mögen Ich spiel e - arbeit -- geb --- mög Du st Er Wir n Ihr t Sie

Delbara och odelbara verb Vissa sammansatta verb delas i tyskan i huudsats: Ich ziehe um; ich denke nach; ich kaufe ein. Grundreglerna är enkla att formulera: Verb med betonad förled är delbara: Ausziehen, angehen, mitkommen Verb med obetonad förled är odelbara: bezahlen, empfinden, entkommen, entgehen Partiklar som inte kan stå självständigt  odelbara verb (exempel: be-, emp-, ent-, er-, ge-, ver-, zer-)

Delbara och odelbara verb (2) Avledda verb kan se ut som delbara verb men är bildade av ett substantiv i stället: frühstücken (av Frühstück) beantragen (av Antrag) beauftragen (av Auftrag) befürworten (av Fürwort) Dessa böjs alltid svagt och är alltid odelbara.

Några specialfall: Några specialfall: hinter-: verb på hinter- är odelbara: hinterbringen, hinterlassen Verb på miss är odelbara med viss modifikation: misslingen – misslingt – misslang- misslungen men: missverstehen – missversteht – missverstand – missverstanden – misszuverstehen Verb på wieder- är vanligen delbara, medan verb på wider- vanligen är odelbara: Sie sahen sich endlich wieder. Widersprechen Sie mir nicht! Här finns dock undantag vid mycket vanliga verb: Wiederholen; widerspiegeln m.fl.

Några specialfall (2) Verb på voll är delbara i konkret betydelse och odelbara i abstrakt: Er gießt das Glas voll – Er vollbringt die Aufgabe. Verb på durch, über, um, unter följer speciella regler (detta behandlar vi senare):

Specialfall (3)(behandlas under syntaxkursen) über, unter, um, durch Transitivt Intransitivt AO sätts i rörelse AO sätts ej i rörelse Odelbart Delbart Unter, über um durch resultat förlopp Odelbart AO förändras AO för-ändras ej Delbart Odelbart Delbart Odelbart